Min mans arbetskompis vaknade av ett skrik häromnatten. Det var hans gravida fru som skrek från badrummet. De bor i en lägenhet fem trappor upp. Han rusar in i badrummet. Frun står på toalettstolen och gallskriker. På golvet sitter en enorm brun padda. Mannen grips av panik, tar paddan, öppnar badrumsfönstret och kastar ut den. Den försöker klamra sig fast, fäktar med sina paddarmar men faller sedan handlöst mot asfalten.
Plötsligt inser han vad han har gjort. Han har dödat en padda. Han tittar ned från fönstret, kanske rör sig paddan lite, kanske linkar den i väg. Det är i alla fall vad han påstår på jobbet dagen efter...
5 kommentarer:
Man får inte kasta paddor!
/Bodil
OJ, näh, paddor får inte kastas. Stackars honom, stackars padda. Förhoppningsvis ligger den på paddlasarettet och blir väl omhändertagen av snäll personal och allt är frid och fröjd. Jag tror det. G
De bor inte på Gotland, va? Där har man med stort besvär planterat in sällsynta paddor.
alltså, han kände stark ruelse och ånger dagen efter- men jag kan förstå känslan av hot.Hans reptilhjärnan sa undanröj hot mot gravid skrikande kvinna..när paddan seglade ned genom luften kom förnuftet i kapp- jag borde inte gjort detta...och vad gör en padda 5 trappor upp i en lägenhet i Stockholm?
Kast med liten padda är ingen paradgren. Kanske var paddan hans underjag? det är illa nog att förtrycka det; men att slänga ut det genom fönstret är illavarslande.
Skicka en kommentar