Richard Avedons porträtt av Dorothy Parker satt alltid ovanför skrivmaskinen när jag var yngre. En påminnelse om att det kan gå illa för en ifall man är för rolig, lierar sig med alltför unga män och dricker för mycket. Påsarna skrämde. 16 år senare? Nja, mina ser inte riktigt ut som Dorothys ännu, men jag lutar numera åt att de är genetiskt förutbestämda...och att jag faktiskt kan skära bort dem när de börjar hänga för mycket. “If you have any young friends who aspire to become writers, the second-greatest favor you can do them is to present them with copies of The Elements of Style. The first-greatest, of course, is to shoot them now, while they’re happy.”
( sade Dorothy Parker genom Natasza Goerke genom Anne Swärd)
( sade Dorothy Parker genom Natasza Goerke genom Anne Swärd)
2 kommentarer:
fast man kan ju tänka att påsarna innehåller allt roligt man vart med om. Bags of joy liksom. Då blir dom ju en statusmarkör istället, för att man har haft ett så roligt liv.
bags of joy! fint sagt, Sara, så är det förstås
Skicka en kommentar