Bloggen fyller 100 000 besökare i dag. Jag har redan skrivit Best of Jenny Morelli I så här kommer BOJM II. Texten om inåtbuktade ledsna underliv håller fortfarande tycker jag nog och den här om min mans förra tjejs framgångsrika bok känns väldigt aktuell trots uteblivet pris. Likaså denna text om byxor som ställer till problem för journalistisk trovärdighet och den om medlidsamma syrianska grannfruar som kommer med bröd.
Det har hunnit bli en hel del texter om pengar eftersom jag ännu inte gett upp den romantiska föreställningen om diktsamlingen som ska förändra ert sätt att se på världen.
I den sorgliga Ung, bakis, blonderad och tjock återvänder jag till caféet där jag skrev delar av Som hör boskapen till och här lanseras en tes om att författarna hålls gisslan.
Vill man veta hur det låter när en kvinna med Wernicke-afasi talar är denna text upplysande och under en period när det kom fel slags besökare hit drev jag olika kampanjer för att skrämma bort dem varvid jag bland annat publicerade ett stort antal blondinskämt. Kampanjen lyckades. Besöksantalet sjönk rejält.
Här jagar jag böcker på Akademibokhandeln och manövreras bort från Ekonomihyllorna där jag vill vara till Esoterica. Här jämförs Nietzsche med Jan Guillou . Här lyssnar jag på min egen röst på band och känner skammens rodnad.
Här och här jagar jag chefer och här verkar det vara någon som varit dum och uteslutande. I Paranoia please tror jag mig motarbetas av det litterära etablissemanget och här går det riktigt vilt till hemma vid köksbordet.
Socialdemokraternas prestation i nästa val och hur de förhåller sig till hyresrätten och icke-ägande återkommer jag till med jämna mellanrum.
Dessutom kan man fördjupa sig i texter om prasslande damer på Kulturhuset, se bilder från min spontana stalking av PO Enqvist, fundera över om det stämmer att Enbär stöter på fyra kryddor eller om det är rätt böcker i den hopsamlade kanon som skapades i en önskan att bilda min tonårsdotter. Kasper och jag har varit på en hel del upptåg genom åren. Bland annat på fest med konsteliten på Hudiksvallsgatan, men då kände vi oss bortkomna. Men tillsammans med Lars Tunbjörk på Moderna Museet mår vi bättre.Här spexar Kasper i kylen och här diggar han till Elton John.
Varför inte andra författare ligger sysslolösa i solen och vad Michel Onfray har att säga om religion går att ta reda på här från en brygga på Runmarö. Mina paintbrushperioder kommer och går. Som nu och nu och här med en kräkande giraff som jag tror får avsluta dagens summering.
Andra bloggar om journalistik, syrianer, grannar, pengar, diktsamlingar, poesi, ungdom, fetma, bakfylla, Wenickeafasi, blondinskämt, Akademibokhandeln, Nietzsche, Jan Guillou, skam, paranoia, chefer, fia med knuff, socialdemokratin, valet 2010, hyresrätten, allmännyttan, tvångstankar, PO Enquist, kanon, tonåringar, konst, Lars Tunbjörk, Moderna Museet, Elton John, Michel Onfray, ateism, Runmarö, författare, paintbrush
4 kommentarer:
Haha, gud vad rolig sammanställning! Gick till flera av dina gamla inlägg och fick mig ett gott skratt och lite hågkomst på köpet. På vissa, som den med dina byxor med icke-fungerande blixtlås hade du fått jättemånga kommentarer, var det fler som läst oss förr?
Att min blogg är oläst förvånar mig inte, jag bloggar ju så oregelbundet, men att din blogg inte läses/kommenteras av fler förvånar mig. Du bloggar ju varje dag eller nästintill?
Vad är egentligen knepen för att få en läst blogg? Det finns säkert en lathund nånstans. Och regel nr 1 är säkert: Blogga dig själv välsminkad i dagens outfit varje dag.
Underbart. Grattis också. Väldigt underbart att hittat dig. Anne-Marie
Jag är dålig på att kommentera. Men läser. Och tyckte idag ännu mer om Ung, bakis, blonderad och tjock än tidigare.
tack ni!
Spacebabe, kanske var bloggen mer intim förut- & att det var ett gäng bloggare som pratade inne hos varandra...fast jag har många fler läsare i dag så är det färre kommentarer. Fast det är på sätt vis rätt skönt också, för att kommentarer kräver mer av en...jag vill inte ha en större blogg, hinner inte...
Skicka en kommentar