I en parallell verklighet ringer sjukhuset i torsdagskväll och säger att de fått in en man och ett barn. En långtradare i södergående riktning på E4:an vid Salem såg dem inte och körde rakt in i bilen. Men ingenting har hänt. Alla mår bra. Fast bilen är kvaddad. Brandmännen var snälla och polisen körde dem ända till Gnesta.
9 kommentarer:
Usch och fy! Jag kan inte riktigt släppa det där. Kram
Vittnets iaktagelser:
"Jag kom körande E4/E20 söderut mot Södertälje. På raksträckan efter Shellmacken vid Hallunda trafikplats ökar jag farten i vänster körfält. Jag har inga bilar framför mig i den filen. Det finns bilar och långtradare i mittfilen och i högerfilen. Snett framför mig, i mittenfilen, ser jag en långtradare (dragbil med trailer) som beter sig underligt. Därför saktar jag ned och avvaktar vad han skall göra. Först svänger han ut till hälften i vänsterfilen därefter svänger han tillbaka in i mittenfilen och bromsar. Därefter svänger han in i högerfilen. Vid det tillfället är jag i jämnhöjd med lastbilens trailer. Plötsligt förstår jag att något är påväg att hända och bromsar så kraftigt det går i rådande väglag. Långtradaren är nu tillbaka i mittfilen och ligger innanför mig. Då ser jag att han skjuter en grå Peugeot framför sig. Bilen "släpper" från lastbilens front och kastas ut framför mig i vänsterfilen där den slår i betongavskiljaren kraftigt och snurrar runt ett helt varv framför mig (som fortfarande bromsar allt jag kan) och ser bilen glida/snurra framför mig. Jag ser att det sitter en man och ett barn i framsätena. Peugeoten stannar slutligen med höger bakdel intryckt i betongbarriären och fronten snett ut "mot Stockholm". Jag får stopp på min bil endast 30 cm från deras. I och med min kraftiga inbromsning har min bil slagit på varningsblinkers. Jag går ur och ser att mannen och barnet inte är synligt skadade och verkar röra sig utan hinder. När jag konstaterat läget går jag tillbaka och backar min bil 8-10 m bakåt för att använda den som barriär tills hjälp kommer. Jag stoppar ett par förbipasserande och ber dem ringa 112 och går därefter fram till bilens förare och passagerare och pratar med dem. Föraren klagar på nacksmärtor och ringer på min anmodan 112 och informerar om vad som hänt. Under tiden har långtradarchauffören parkerat på vägrenen en bit innan den polisficka som finns lite längre ner. En vit Volvo 245 eller liknande står framför tradaren. Förmodligen uppfattar chauffören alla incidenter som sker runt hans fordon och både Volvon och tradaren kör fram till polisfickan och stannar där, väl ur vägen på högersidan.
När Vägvakten (som kom relativt snabbt men kändes som en evighet) och brandkår var på plats gav jag namn och telefonnummer till en brandman och lämnade platsen."
jag började gråta när jag läste hans mail...
Usch vad otäckt! Men så bra att de klarade sig så gott som oskadda. Hur är det med nacken? Kan bli besvärliga pisksnärtskador.
Nu har jag tänkt pâ dig och er sen igâr. Nu senast när jag alldeles nyss sâg en ambulans stâ utanför ett hus pâ en gata i Florence. Hoppas ni mâr bra. Ditt inlägg, en dikt mellan verklighet och poesi. (Vilket man kan tillâta sig säga när olyckan gick sâpass. Dina rader fick mig att vakna upp frân vardagsdimman).
Men fy vad hemskt! Hur mår de? Är de helt oskadda! Så läskigt.
Hu, så läskigt Jenny!!!! :(
Stor varm kram till dig och till man & barn.
/Johanna
jag förstår inte. hände det din man och barn?!
Anastasia- jepp. Men alla mår bra.
Skicka en kommentar