Inte hämningslösa, närsynta

Varje kultur har sina ritualer kring drickande och hur vi beter oss i berusningens hetta beror helt på vår närmaste omgivning hävdar Malcolm Gladwell i Drinking Games. I vissa kulturer beter man sig si (italienare som konsumerar kolossala mängder vin varje dag utan att visa tecken på berusning) i andra beter man sig så ( Sverige, tunnelbana, nyårsnatt)
Vi lär oss på vilket sätt vi ska uppträda som druckna och beter oss enligt de spelregler som samhället tillåter.
När Cambafolket i Bolivia dricker medicinsk alkohol på helgerna förekommer inga skrän, skrik, hångel eller aggressioner. Lugn konversation eller tystnad råder.

Det svenska begreppet hojtarolja är alltså missvisande. När unga män skränar i en bar är det inte alkoholen i sig som får dem att låta utan de andra hojtande männen runt om. När vi är berusade blir vi inte hämningslösa utan närsynta hävdar den alkoholteori Gladwell lutar sig mot. Saker som är längre bort (morgondagen, vad andra tycker om mig, konsekvenser) blir suddiga, endast det som är nära är tydligt. Och det som är nära utövar en stark makt.

Vår?

En konstnärlig grovarbetare

Tomás Saracenos utställning öppnar i morgon på Bonniers Konsthall. Det här är en spindel som bor på en av ballongerna i verket Space Elevator. Den arbetar för fullt med att spinna nät mot marken så att den kan rymma från ballongen. Om några månader kommer ballongerna vara fulla av nät, formade som Eiffeltorn ungefär...då klipper konstnären förtöjningen och ballongerna svävar själva i luften. Många spindlar lär rymma och gömma sig i skrymslen under konsthallen men de ska inte vara farliga utan vanliga husspindlar. Ett tips: tala inte om spindlar med Argentinaren Tomás Saraceno. Hans konst handlar INTE om djur utan om arkitektur...rymd...med mera...

Tidsfördriv

I rummet bredvid bygger två pojkar en rymdstation med legobitar. Vi har nyss ätit långkokt kött och druckit vatten. Pojkarna diskuterade Star Wars. Nu mår jag illa för jag tänker på konst. Och hur jag än vänder och vrider på det kan jag inte se konstutövning som något annat än tidsfördriv. Därav illamåendet. Borde jag medicinera? Och vad är inte tidsfördriv? Vi larmar, vi gör oss till. Ångan stiger över sumpmarken.

Bilden är gjord av den finska konstnären Saara Sillanpää som ställer ut på Supermarket. Jag såg mig själv i hennes bilder. Bakom tablån lurar förstås meningslöst kaos.

Annars mår jag bra.

Dagens fråga

"Ingen får trycka ned mig i skorna"

Jag håller en Självkänsla-nu-kurs med 2 åring som inte springer till mamma i första taget...

Helena Johard

Supermarket

Jakob Hunosøe

Också på Market...

Sara Vide Ericson

Ericson kan inte bara måla, hon kan blogga också...

Kim Simonsson

Också på Market. Kim Simonsson sa att han inte hunnit ta ut sina stengodsskulpturer ur fraktlådan men hade kommit på att det var både fint och praktiskt att visa verken i hop så här. Längst ned till vänster, siamesiska tvillingar med silverkulor på axlarna. Sedan är det två hjältinnor med hättor och en zombieflicka och zombiepojke längst upp till höger som sitter i hop.

Market öppnar

Konstmässan Market som är för att gallerier ska visa upp sig öppnar på Konstakademin...

Gammaldags alkoholromantik

På Tiki Room där jag hängde med Robert&Blad och Co i går..
Robert&Blad var inte speciellt ARG. Hon var ganska GLAD. Särskilt efter hon fått sin drink.

Utsikten från ditt fönster

Elisabeth, Stockholm

Önskelistan

Kryonik och Gud

Hurra för surskallarna!

Öppnade nyss illustrationen till min text om neuroekonomi som kommer i nästa nummer av Vi och ropte hurra! Mina egna barn, godissorten stora surskallar och apor spelar en central roll i texten...det har illustratören Nils Petter Ekvall tagit fasta på. Härligt!

Utsikten från ditt fönster

Lee Lozanos lapp

Utställningen öppnar i slutet av veckan på Moderna Museet. Här skriver Lars Vilks om henne. Lozanos liv verkar ha fler än en beröringspunkt med Valerie Solanas.
Ain't easy being a talented bitch...

Utsikten från ditt fönster

Tomas, Enskede

Anders

Jag ser honom linka fram, överviktig och halt. Hur gammal kan han vara? I min ålder? Förmodligen något yngre. Han ser väldigt ung ut i ansiktet, som en liten pojke gömd inuti en alldeles för stor farbror-kropp. Jag brukar hälsa men har aldrig pratat med honom. Jag kallar honom Anders. I våras när jag solade på terassen satt han på andra sidan rosorna, på en bänk, i en stor oformlig t-shirt och drack folköl. När två fjortiskillar passerade sträckte han fram en ölburk för att de skulle slå sig ned och snacka med honom en stund. De tog inte emot ölen. Fnissade bara och gick förbi. Jag är rädd för honom, tror att han en dag kommer att "snappa". Är det förtal? Jag har precis beordrat Martin att ta reda på lite mer om honom. Jag vill inte att folk ska utstråla en sådan ensamhet som han gör. Inte så här nära.

LSD, Söderqvist

Läste Jan Söderqvists understreckare om filosofen Thomas Metzinger. The Ego Tunnel verkar spännande och att jaget är en illusion kan väl aldrig sägas för många gånger.
Tack! Men i bland blir det lite väl svepande:

Hjärnan skapar hela tiden en upplevelse just av att ett enhetligt jag är närvarande i en sammanhängande värld utanför hjärnan. På så sätt blir det lättare att orientera sig och hela livet blir litet enklare.

Lättare att orientera sig? Enklare?
Är det inte snarare så att denna illusion är en förutsättning för att människan överhuvudtaget ska ha en tillvaro?

Han skiljer även på kropp och själ i texten vilket jag tror är en felaktig premiss i det optimistiska filosofi-neurovetenskap-paradigmet Söderqvists egen entusiasm så tydligt ger uttryck för:

Nya kunskaper innebär både nya möjligheter och nya risker. I princip finns det ingenting som hindrar att vi själva designar vår egen jagtunnel, och olika former av kognitiva förbättringar hamnar inom räckhåll. Vi kan själva kontrollera vår egen sinnesstämning med hjälp av några smärre neurokemiska justeringar.

Har inte Söderqvist hört talas om droger? Och antidepressiva mediciner som just förändrar tunnelns kemiska förutsättningar och skapar en annorlunda verklighetsuppfattning. Människan har justerat sig neurokemiskt sedan urminnes tider.

Hjärnforskaren Oliver Sachs talar om det sjätte sinnet, en kroppsfunktion som ser till att kroppen uppfattar sig själv som enhetlig. Beskrivning av denna funktion liknar bilden av tunneln. Jag googlar på begreppet nu, det liknade ordet onomapoetisk....sinnet som håller i hop oss...fanns i boken om musik som Sachs släppte för några år sedan.

PS. Proprioception var det! Fast den här förklaringen är inte lika filosofisk som Sachs definition. DS.

Ratatouilleholmen!

Råttor räddar sig upp i öns kloaksystem när de spränger under Riddarfjärden. En råtta, stor som ett mjölkpaket kom upp ur toan på plan 6 i Norstedts hus.
-Det är bara att lägga en telefonkatalog på toalocket, sa en av vattenkillarna jag träffade nyss.

Det ska böjas i tid

Susan Anderson på Kopeikin Gallery, LA. Fler bilder här.

SFI-gott

I källaren på Galleri Kontrast satt ett gäng irakier och åt medhavd lunch. De gick på SFI i Södertälje och besökte galleriet eftersom de blivit plåtade av Paul Mohlin. Allt det här fick jag med mig till redaktionen.

Koulesh tayeb sa jag och de fattade efter en stund att jag kan arabiska...

Linda Gren

Linda Gren är vår nya fotopraktikant. Hon ställer ut sina bilder från Kiruma på Galleri Kontrast.
Och där träffade jag även ett gäng irakier...se nästa inlägg

Det klickar inte

Den amerikanske konstnären Tom Friedmans utställning "Up in the air" visas på Magasin 3. Tom från Massachusetts talar om sina verk fredagen den 5 februari.
Nice guy, vi talade bland annat om Plymouth Rock. Utställningen klickade inte tyvärr. Han är en underbar hantverkare men han lyckades inte ta med mig inte upp i luften, jag blev kvar på marken i något vänligt, lekfullt och lite nördigt lantisdoftande.

Stephen King tänkte jag på i bland.

På väg därifrån frågade jag mig om det finns en svensk liknande kulturell jordmån för konst? Vårsalongen? Lars Vilks? Jag kom inte på det. Det icke-urbana är även det amerikanskt.

Tom Friedman i blått

Högra ryssens visitkort

3 ryssar på väg till Götgatan 79 för att köpa hattar

Bloom, Crumb och litteraturen

Harold Bloom recenserar serietecknaren Robert Crumbs Genesis och faller nästan i tårar över hur fula människor Crumb målar; särskilt kvinnorna!

Blooms förhållningssätt till Bibeln: den är fiktiv, skriven av människor och precis som en roman innehåller den påhittade karaktärer som man kan analysera och förhålla sig till på olika sätt.

Josef och Gud är litterära gestalter precis som Lisbeth Salander. Så här skriver Bloom om Jahve:

"I don't like him, I do'nt trust him, I wish he would go away, but as the strongest of all literary charachters he won´t.---

Yahwe in Genesis, Exodus and Numbers is Very Bad News. He is human, all too human, surpassing Jacob and Joseph, Achilles and Odysseus."

Religionsvetenskap och litteraturvetenskap är alltså samma disciplin. och härliga Bloom, i stället för att djupanalysera Crumbs verk skriver han om Thomas Manns Josef och hans bröder som enligt Bloom är en fantastisk återberättelse av story som han önskar att Crumb hade utgått från i stället.

Pee-Wee Herman 2010

Skådespelaren Paul Reubens skapade en helt fantastisk karaktär i den populära tv-showen The Pee-wee Herman Show på 80-talet. Det blev så småningom filmer av den varav den första regisserades av Tim Burton. Roliga klipp finns här. Och här!

1991 gick det dock utför för Pee Wee-karaktären. Paul Reubens togs av polis när han masturberade på en porrbiograf och sedan dess har det varit väldigt väldigt väldigt tyst om honom. Tills nu!

Jag håller tummarna för att han återigen skapar något som förmedlar vad den lekfulla Pee Wee Herman stod för: "Det är okej att inte passa in, att vara annorlunda, alla är okej"