Du säger vem jag säger älg

ELEKTRONISK TANT: Lista nummer tio. Är ni beredd?
JENNY:Ja.
ELEKTRONISK TANT: Jag säger som
JENNY:Sång
ELEKTRONISK TANT: Jag säger punkt
JENNY:Båt
ELEKTRONISK TANT: Jag säger svar
JENNY:Svag
ELEKTRONISK TANT: Jag säger lin
JENNY: Bil
ELEKTRONISK TANT: Jag säger färd
JENNY:Färg
ELEKTRONISK TANT: Jag säger vård
JENNY:Våg
ELEKTRONISK TANT: Jag säger hörn
JENNY:Dag
ELEKTRONISK TANT: Jag säger form
JENNY:Sorg
ELEKTRONISK TANT: Jag säger tofs
JENNY:Tons
ELEKTRONISK TANT: Jag säger vem
JENNY: Älg
ELEKTRONISK TANT: Jag säger skutt
JENNY: Skot
ELEKTRONISK TANT: Jag säger hård
JENNY: Ond
ELEKTRONISK TANT: Jag säger tratt
JENNY: Trött
ELEKTRONISK TANT: Jag säger lönn
JENNY: Lögn
ELEKTRONISK TANT: Jag säger napp
JENNY: Knapp
ELEKTRONISK TANT: Jag säger roll
JENNY: Troll
ELEKTRONISK TANT: Jag säger dal
JENNY: Dag
ELEKTRONISK TANT: Jag säger tagg
JENNY: Haj
ELEKTRONISK TANT: Jag säger pump
JENNY: Bom

Audiovisuellt test kommunikationsanalys. Tal: 70 decibel.
Brus: 60 decibel. 54 procent rätta svar om läpparna inte syns.
84 procent rätta svar om läpparna syns.

Dagens brev

Middag hos Schuberts

Get off art

Atmogänget har arbetat med filmen Metropia i sex år på heltid. Fått stora amerikanska stjärnor att låna ut sina röster. Stig Larsson och Tarik Saleh säger i intervjuer att de satt i flera år och kokte i hop följande historia:

"Världen är ond. Tråkig pojke följer efter vacker flicka. Tråkig pojke hamnar i trubbel. Vacker flickas onda pappa har tagit över Europa. Ett mjällschampoo gör att pappan kan läsa folks tankar. Tråkig pojke återvänder till trogen flickvän."

Det här är som Team America fast utan humor, ett uselt dataspel utan rumslighet.


Jag satt och tänkte på barnprogrammet Benny som Bodil Malmsten skrev och som sändes på tv på 70-talet, dockor som rör sig mot statisk bakgrund. Dataspelet Mafia med dess påklistrade fotoansikten. Lite Sånger från andra våningen, Metropolis och Team America som sagt, det dök till och med upp diktatorer på slutet. En grej funkade: Martin Hultmans art direction, den är ok, inte spjutsspetsbra.

Nåja, bättre att krascha rejält än att inte försöka alls. Men vad som är märkligt att de inte själva insåg varthän det barkade. Att ingen sa till Tarik: "hör du det här funkar inte".

Det har verkligen slagits på stora trumman för filmen. Det har påståtts att den är tekniskt nyskapande till exempel. Förstår inte upphovmännen att publiken har problem att identifiera sig med helt statiska storögda dockansikten? Kommer inte Larsson i håg sin Fassbinder: att man måste göra film av känslor och människor, inte idéer?
Det räcker förresten med att kolla Snövit från 1937 eller Shrek.
Men det jag framförallt inte begriper varför man skapar en "hjälte" som helt håglöst går genom livet och som inte rör en fena för sitt eget öde. Boys, get off art, get a life!

Läs andra bloggar om Metropia, Stig Larsson, Tarik Saleh

Svenskans Hynek Pallas ger filmen en trea, konstigt nog, han kanske är vän med killarna.

DN:s Mårten Blomkvist var inte lika road. Här är lite av förhandsreklamen.

Nelly Sachs snäckor

Brickan finns i hennes egna rum på Kungliga Biblioteket som jag har besökt. Mer om Nelly...

Jag frågade KB om de kunde tänka sig att ta emot fler rum.
Svaret var "tack men nej tack".

Tjenare farsan hur är läget?

Tjenare morfar hur är läget?

Tjenare farfar hur är läget?

Jag kokar en artikel

Russin i början och nobelpris på slutet. Att barnen är människor och inte apor bör framgå i ett tidigt skede. Rikskuponger, finanskrisen, signalsubstanser kan röras i i lämplig mängd. Vi lämnar könet därhän. Det får inte vara med den här gången.

Utsikten från ditt fönster

Bodil, Kairo

Why I love Americans

En ung Pippilotti Rist exorcistar sig själv

Förenen er icke helst!

År 1970 utfördes ett socialt experiment på en skola i Michigan: Efter att ha svarat på frågor om attityder till svarta skolbarn på ett närliggande gymnasium, delades eleverna upp i två grupper.
De studenter som var starkt negativa eller var öppet rasistiska placerades med likasinnade.
De toleranta eleverna hamnade i samma grupp som de som också var positiva. Studenterna ombads sedan diskutera frågor som skolskjuts och rättvist boende. Efter diskussionerna fick de fylla i en ny enkät. Den visade ett slående mönster: bara genom att prata med varandra hade de trångsynta studenterna blivit ännu mer trångsynta och de toleranta ännu mer toleranta.

Människors benägenhet att bli mer extrema efter att ha träffat likasinnade kallas grupppolarisering och det fungerar överallt, i alla läger. Feminister som talar med andra feminister blir mer orubbliga i sin feminism. Motståndare till samkönade äktenskap som träffar andra motståndare blir ännu mer motståndare.

Varför grupppolarisering uppstår är inte helt klar. En teori säger att när människor diskuterar något de tror på med andra som hyser samma åsikt fastnar bara nya argument som är till förmån för det man redan tror. En annan teori hävdar att människor i grupp alltid försöker överträffa varandra: Om alla i gruppen håller med om att män är idioter, då kommer gruppdynamiken driva på någon i gruppen att övertrumfa ordet idiot och säga att män är svin.

Informationsteknologin gör att vi kan skaffa oss information på sajter som ideologiskt rimmar med våra egna uppfattningar. Det gäller både feminister, rasister och liberaler, sossar och moderater.

Aldrig någonsin har vi i medierna kunnat välja bort så många motargument till det vi själva tror är sant. Sug på det en stund. Läskig tanke tycker jag. Mer om detta delikata demokratiska ämne i en bok: "Going to Extremes: How Like Minds Unite och Divide."

Länk till Elizabeth Kolberts artikel i New Yorker

Min favoritapas spartips till Lasse Berghagen

Frukten, rotfrukten, gurkan

Fakta sparkas

Det borde komma ett inlägg här snart om att fakta sparkas och Heideggers In der welt sein.
Vi skapar inte världen, vi är inte ensamma. När vår verklighetsbeskrivning blir alltför romantisk har verkligheten en tendens att slå tillbaka. Fakta sparkar romantiker i ansiktet som Sten Levander skriver i DN. Med all rätt. Den med störst konstnärlig låga är den som har skevast verklighetsuppfattning. Och jag ska snart börja använda diktafon.

Silverfisken måste jag också komma i håg att skriva om. Jag avskyr den. Texten begår övergrepp, framförallt på litteraturen och på den förövare som antingen borde in i finkan eller slippa att vara objekt för en extrem och samtidigt stereotyp och icke-trovärdig skildring av incest. Sida upp och sida ned med dessa grova övergrepp som jag upplever som påhittade, konstruerade. Pornografisk så till vida allt allt uttalas. Direkt och om och om igen. Jag tvivlar på att beundrarna läste hela boken när det begav sig. Den går inte att läsa som litteratur.

Jo, jag vet att jag är ute i ärendet två år för sent och att jag i detta fall ställer mig på den rätt ensamma kritikern Tommy Olofssons sida. Vad spö han fick för att han inte tyckte om den.

Är porren Lidl och erotiken NK?

I nya numret av ViLÄSER skriver jag en artikel om skillnaden mellan pornografisk och erotisk litteratur. Den kan man läsa här om man vill. Vill man veta ännu mer kan man i kväll bege sig till Kulturhuset. Klockan 18 på plan 2 mellan Teaterbaren och Läsesalongen börjar ett samtal om erotisk och pornografisk litteratur. Litteraturvetaren Magnus Ullén med flera finns på plats.

Illustration för ViLÄSER: Anne-Li Karlsson

India, here I come

Frågor till Keplers?

I nästa nummer gör min kollega Peter Fröberg Idling en stor intervju med författarparet Alexandra Coelho Ahndoril och Alexander Ahndoril. Vill ni fråga dem om något särskilt? Maila i sådana fall era frågor till peter.froberg.idling (SNABELA) vi-tidningen.se.

Vem vinner tävlingen om sista biljetten?

Han eller jag? Vi står båda beredda att slå till 17.51...jag tror jag kommer vinna.

Sivan, Puman

När jag går över bron mellan Södermalm och Riddarholmen ser jag Siv. Siv är sig lik, hon har kortmörkt hår och brillor, aningen vasst ansikte. Det måste vara vara snart 25 år sedan vi sågs. Eller sågs förresten. Hon vet inte ens vem jag är. Vi frekventerade restaurang Tim på Södermannagatan samtidigt. Siv var kanske i 30 års åldern (urgammal i våra ögon!) men umgicks alltid med yngre män, pojkvänner, punkkillar, sådana vi trånade efter. Vi neggade ofta över Siv. Trots att vi gick i Prideparader och såg oss själva som fördomsfria och öppna för allt ansåg vi med bestämdhet att Siv var för gammal för att hänga på Tim. Siv borde hålla sig hemma. Siv borde ha man och barn etc. Sådan var man som ung.


ja det slutar lite abrubt men jag måste laga mat

Min enda religion

Skedar till vänster, knivar till höger och ALLTID gafflar i mitten! Skeden är en hon. Kniven en han. Gaffeln något mittemellan..

Ljungen vill in men det får den inte

No money no talk

Urs Fischer

Ställer ut på New Museum. Ser trevligt ut.

God, ond, god, ond

Om det beror på att julen närmar sig vet jag inte men jag har faktiskt lekt med tanken på att bli god. Men i samma sekund jag uttrycker detta i skrift sällar jag mig förstås till de ondas skara.
Den goda människan håller nämligen inte på att snackar om att hon eller han är god. De bara gör saker som är goda. De som talar högst om godhet har störst behov av att intala sig själva att de är goda. De som påstår sig vara minst rädda för döden är de första att lägga benen på ryggen och lämna byn när pesten kommer.

Så slår jag bakut inuti: vad är det för tjafs om att bli "god"? Ska du köpa böcker om snällhet av Stefan Einhorn? Är han god? Tror jag det minsta på det?

Nej, jag tror inte på goda eller onda människor, men jag tror på goda och onda handlingar och jag skulle vilja begå handlingar som får större konsekvenser för fler människor än damen jag håller upp dörren för. Eller bara svära mig fri genom att lägga några hundra kronor på välgörenhet. Jag vill ge bort en miljard till demokratiutveckling i Nordkorea exempel. Men då måste jag ju först sträva efter makt och pengar...Och då måste jag bli ond och kaxig först så att jag sedan kan bli god och ödmjuk.

Eller stå i soppkök på lördagar. Men är det inte en ond handling att inte vara hemma och städa med mina egna barn? Ja, ni hör, ekvationen går inte i hop. Jag fortsätter nog att vara lite småond.

Tillägg: Salman Rushdie är visst inne på samma tema i det här avsnittet av Babel när han säger sig vilja slå alla som går runt på fest och påstår sig vara andliga. Den andlige PÅSTÅR sig inte vara andlig.

Vabbar och tränar på mitt nyårslöfte

Dagens lista

Funky Vinterviken

Syrran i lampan

Äga mörkret

Jag springer i mörkret.

Mälaren är grå, himlen svart, det finns inga avstånd, bara olika typer av mörker.

Inte läskigt, bara härligt, tror inte att det sitter psykopater och väntar i detta mörker med infraröda kikare i buskar...
Nej, jag äger detta mörker, ingen kan se mig, jag ser ingen, bara ljusgrått, mörkgrått, svart mörker och dofter och väta...

fast jag snavar ute på Rävudden och sitter i mörkret med stukad höger fot och förbannar mörkret så jag kommer inte kunna dansa i kväll och undrar om jag kommer våga springa mer i mörker...glömde den stora faran...linkade hem...

Utsikten från mitt fönster

Richard Johansson

Spanska smeder eller Statare? Johansson ställer snart ut på Galleri Magnus Karlsson.

Kostsamt altruistiskt beteende hos hund

Lyssnar på Vetenskapsradion.

Elegi

Hon har knackat på här, en liten blond femåring, med en syster som min äldre pojke känner. Förra veckan fick hon en blödning i hjärnan och dog. Hela dagis är i sorg, alla som känner familjen är i sorg, hela Aspudden är i sorg, hela världen är i sorg, alla bladen faller, himlen sveps av mörka tunga skyar.

Eva Hesse

Mer om henne här.

Fransesca Woodman

Mer om henne här.

Små mördarplan

Små förarlösa mördarplan, så kallade drones, är USA:s främsta vapen jakten på terrorister i Pakistan och Afghanistan. Innan ett av planen lyckades ha i hjäl terroristledaren Baitullah Mehsud i somras hade andra drones i jakten haft ihjäl mellan 200-300 människor. Collateral damage som det kallas. Läs mer här. Förr i världen skickade stormakter agenter som skar halsen av folk. Nu skickar man drones.

Tänker på kläder, rostrött och tandkräm

Måste ha sett någon eller några i de här färgerna...Mina nya arbetskompisar J och M på jobbet har höjt moderibban rejält...På onsdag får vi inte ha svart för då ska vi "julplåtas".