tisdag 11 november 2008

Those were the days

Han hade en liten fotoaffär på Söder i kvarteren jag bodde från 1984 och framåt. Där kunde man köpa hemrullad sv/vit film billigt (400 ASA). Han hade ETC-cred och förmodligen Christer Strömholm bilder i fönstret. Jag tyckte att han var rätt tjusig även om han var minst ett decennium äldre än jag och rätt så överlägsen. 

För ett par år sedan var jag i krokarna med digitalkamera-tankar och tänkte att han kunde vara en bra person att fråga om råd. När jag kom in började han dissa hela digitalkamerehysterin men visade sedan EN kamera som han sa att man skulle satsa på. Jag minns inte exakt vad, men den var dyr och jag hade några tekniska invändningar. Då  blev han fly förbannad och bad mig lämna butiken vilket jag gladeligen gjorde. 
"Har du verkligen råd att vara så här otrevlig gubbe, minns jag att jag tänkte". 
Sedan dess har jag förstås inte varit där. 
Jag vet inte om han bommat igen. 
Och vem vet, han kanske har råd att vara otrevlig. 
För oss andra är flexibilitet viktigt. 
Särskilt i föränderliga tider. 

Det finns en pjäs som handlar om en hyllad europeisk manusförfattare som flyttar till New York och går under. Hans fru överlever dock. Eftersom hon är förändringsbenägen.


PS ETC var en svensk tidskrift grundad 1978 som utmärkte sig med radikala ståndpunkter och ofta okonventionell layout. Tidskriften startades av bland andra Johan Ehrenberg. DS

2 kommentarer:

Jenny Morelli sa...

rumäner av norén tror jag

Anonym sa...

Jag vet vilken butik det är och vilken kamera han tyckte att du skulle köpa. Han har svårt att se att hans kunder har olika behov. Jag har tänkt att de som handlar av honom måste antingen vara rädda eller så tycker de synd om honom.

Det är jobbigt att hantera förändring.