Nu har jag sett filmen "The Square" av Ruben Östlund och så här tycker jag:
1. Den är inte kall utan varm. Grundberättelsen (den om att beskylla alla, lägga lappar i ALLAS brevlådor) slutar ju med att pappan inser att han gjort fel och vill ställa saker till rätta vilket är jättefint. Flickorna sitter i baksätet och vill följa med in. Rörande och varmt.
2. Nej, han påminner inte jättemycket om Roy Andersson för Östlund är inget kontrollfreak, det är ju en massa slump i filmen. Kanske till och med lite för mycket slump i bland: apscenen i all ära, vad hade den i filmen att göra egentligen? Väldigt många Hitchcock-trappor, dock.
3. Nej, han använder inte fattiga människor som kulisser, den med störst värdighet är ju helt klart den lilla killen i hyreshuset som vill ha en ursäkt från museichefen. Jätteroligt för övrigt med bitchiga "Chicken Ciabatta"-bruttan på 7/1. Och fina ögon har den tandlösa killen på slutet som inte minns att han fått någon lapp i brevlådan och som har svårt med danskan.
4. Så lajbans med PR-filmen och killarnas första presentation och resultatet. Älskade att imamen, prästen och rabbinen var så rörande överens om hur hemsk den var i kvällstidningen sen. 10 kul! Och att museichefen (förstås) inte har något klokt att säga om sin egen ryggradslöshet. Den där journalisten på första bänk sammanfattade rätt bra vad filmen handlar om.
5. Sjukt roligt blev det när Tourette-killen hade gjort sin grej och när en av åhörarna poängterade hur viktigt det är att visa hänsyn mot folk med neuropsykiatriska störningar. Känner för övrigt igen han som spelade honom- vem var det? 10 kul!
6. Filmen hänger inte i hop som helhet riktigt, scenerna är olika klossar, men jag tyckte det var helt ok för jag hade roligt hela tiden. Så här kan man också göra film. Allt måste inte vara så förbannat perfekt.
7. Gillade i och för sig den galet jobbiga sex och kondomscenen men tyckte inte att Elisabeth Moss-karaktären hade i filmen att göra. Det räckte inte med att placera en apa i hennes soffa. Hade varit mycket roligare med en före detta fru till exempel.
8. Bästa scenen: presskonferensen! Njöt varje sekund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar