Jag hade nästan tänkt att inte åka förbi Liljevalchs och pressvisningen för jag är trött- inte på Strindberg men väl på Strindberg-årets alla jippon. Men jag cyklade till Djurgården och släpptes in och trädde in i en helt otrolig utställning som säkert Strindberg skulle ha gillat för den var MODERN och RÖRLIG och hade SJÄLVFÖRTROENDE. Scenografen Ulla Kassius ("Geniet från Söder" sa Mårten Castenfors och jag håller med) Marie Lundquist ("Sveriges bästa författare", sa Castenfors) med flera deltog. Och de hade haft KUL när de gjorde den och det märktes på dem. Vi gick genom De små gnetiga bokstävernas rum, Guldmakarens rum, Inbillningarnas rum och Kryptallens rum med flera rum. Jag hinner inte skriva mer om detta nu men det var riktigt djefla bra. Läs mer på Liljevalchs hemsida. Öppnar i övermorgon.
2 kommentarer:
Jag var på vernissaget igår, och blev inte lika hänförd som du, Morelli. Den väsentliga skillnaden mellan de två kvällarna var att skådespelarna var med i onsdags, men inte igår torsdag. Och det känns som att de är avgörande för upplevelsen.
Min upplevelse av rummen (utan skådespelare) var att de kändes som tomma kulisser utan eget egentligt värde. Jag hade förväntat mig mer detaljer och upplevelse av varje rum. Nu kändes det bitvis nästan lite banalt avskalat.
Kontentan är då uppenbarligen att man ska se till att se En Djefla Utställning de kvällar det finns agerande skådespelare på plats. Annars tror jag faktiskt det kan kvitta..
(Katalogen var dock rätt snygg!)
Aha, jag hänfördes möjligen av fel produkt. Ja, gå dit när skådisarna är där!
Skicka en kommentar