tisdag 31 augusti 2010

Kulturkritik från 2001

Varje existerande kultur, hur medioker den än är, har ett behov av att skapa symboliska bilder av den nakna kvinnan och ursäkter att betrakta dessa. I själva verket är det själva ursäkterna som är kultur. Med detta i åtanke har jag under sommaren bläddrat i tidningen Cafés specialnummer Svenska Kvinnor 1990 till 2001 och hittat inte mindre än olika sex ursäkter eller kategorier. Det är inte illa med tanke på vilken liten kultur vi har i det här landet.


Kategori 1. ”Jag Borde egentligen inte ha ställt upp”. Här hamnar de flesta kvinnor fast av tre olika anledningar:

1a)
”Okej jag ställer upp men jag ska knyta ihop kroppen så att jag inte visar vare sig bröst eller sköte för det här är egentligen inte min grej och jag vet inte riktigt vad det kommer få för konsekvenser för min seriösa yrkeskarriär.” (Petra Nordlund)

1b)
”Okej jag ställer upp men ingenting på bilden får ha någonting med sex att göra och absolut inte naken för det är helt enkelt inte jag”. (Carola, Kristin Kaspersen,Ulrika Nilsson, Tuva Novotny, Neneh Cherry, Robin och Helena av Sandeberg)

1c)
”Hoppsan, jag ställde visst upp på något som jag inte förrän nu inser är så obehagligt och fotografen blir nog tvungen att trycka in mig i ett hörn där jag kan skyla mig som ett skamset djur när han knäpper.”(Anna Järphammar Sofia Eriksson)

2. "Jag vet vad jag gör för jag har varit med ett tag".
Dessa damer besitter en stark egen sexualitet. Inte vem som helst gör sig besvär att lägra dem. Kan nog skrämma bort ett gäng män. Lena Ohlin exempelvis har vridit till trosan mellan skinkorna och har en mogen kvinnas befallande blick där hon ligger och väntar på sängen.
(Lena Ohlin, Annelie Rydé, Regina Lund och Camilla Hernemark.)

3. "Nyp mig rumpan- kategorin."
"Jag är i och för sig trettio någonting men känner mig som 13 och har en helt igenom ofarlig inre passiv sexualitet och jag bara väntar på att bli använd av dig, Gubbe. Bortvända, fåniga leenden, mycket korta kjolar, gillestugeporr för de riktigt fega.
(Pernilla Walhgren, Charlotte Nilsson, Lisa Fabre)

4. De frigida snyggingarna som man måste ha rätt bra med pengar om man ska lägra men av bilderna att döma kanske inte får så mycket för hemma i sänghalmen:
(Emma Sjöberg, Vendela Kirsebom, Petra Hultgren.)

5. De mediokra: Rebecca de Ruvo, Saunet Sparrel, Alexandra Pascalidou, de har alla potential men behöver nya fotografer.

Och sist men inte minst: Victoria Silverstedt- tyvärr helt ensam i den sjätte kategorin. (Systrarna Graaf orkar inte riktigt ända fram.) Victoria krälar i jord och suger på en isbit, hon är sleazy och har sex i blicken. Hon är kvinnan som ingenting kräver tillbaka. Hon är inte en verklig person, därför är hon bäst, hon är kvinnan som har gjort karriär på att vara en tomhet. En kommersiell huldra.

(2001)

4 kommentarer:

Blogger MALIN sa...

strålande läsning, jag hade en hetsig diskussion med en manlig vän för 15 år sedan om varför jag inte var förtjust i tidningen Café och här har du gjort sammanfattningen om varför, och inget nytt på den fronten helt enkelt på 15 år, tack för påminnelsen

31 augusti 2010 14:50  
Blogger Jenny Morelli sa...

Kul att du gillar det, kopplingen kategori- ursäkt är inte helt solklar men om läsningen är strålande är det gott nog

31 augusti 2010 22:18  
Anonymous Anonym sa...

Det här var riktigt bra skrivet. Skarpt och komprimerat om ett ämne som får de flesta att slinta med skalpellen. Det var länge sedan jag läste en så bra analys av nutidens kvinnoobjektifiering. Uttrycket "en kommersiell huldra" är ju hur bra som helst. Din betraktelse får mig att tänka på att skillnaden mellan mjukporr/erotik och explicit pornograi är svår att definiera, hantera. Man kanske vill göra en "finare" variant av porren, men det slutar oftast med samma syrefattiga nervositet som hos porren och, faktiskt, uppstår samma asexualitet. Jag har bläddrat i Café ett par gånger, och jag kan för mitt liv inte greppa det sexuella i nakenbilderna. De verkar så, hur ska jag säga, kalla. Jag kan bli full i skratt när jag ser en text, tex "Het sommar med fröken bla bla" bredvid en bild på en tjej som ser ut att ha en kroppstemeparatur på 30 grader celsius. Det är inte hett, inte spännande, inte en lekfullt, bara grått.

Kim Larsson/Eremonaut

10 september 2010 08:44  
Blogger Jenny Morelli sa...

Tack Kim, min gissning är att Café mer handlar om status och livsstil än om sex...skillnaden mellan erotik och porr är väldigt intressant, jag skrev faktiskt om det i VILÄSER förra året: länk här:

http://morelli.se/?page_id=1108

11 september 2010 09:15  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida