Min kompis Frank

- Är du rädd? frågar Frank.
- Ja för det inuti är jag rädd, svarar jag.
- Är du hungrig? säger Frank.
- Ja, för det fattas bitar i världen som jag tror är jag, säger jag.
- Du vet att jag också vandrade med olika slags hundar som barn. Att jag besteg berg i skymning där vattentorn hägrade, säger Frank.
-Jag vet men jag var ändå ensam, säger jag. Men berätta nu varför du alltid var så slarvig, alltid skrev med brandspruta?
-Det var roligare så, det fanns alltid andra som skrev med pipett.
-Men du blev aldrig en av de stora...?
-Nej, jag var en av de charmerande mindre poeterna, det räcker väl?
-Ja, det kanske räcker.