Cocksure

Om du spelar spel med en person du anser vara mindre smart- kommer du felaktigt att ta ut segern i förskott, hysa illusionen att du har större chans att vinna, även när det är slumpen som styr spelet. Vi överskattar ofta vår egen förmåga.

Den deppige har en med verkligheten bättre överensstämmande bild av sin egen kapacitet än den odeppige. Det har gjorts tester på detta. Den deppige tror sig kunna skjuta ned tio flygplan och skjuter ned tio. Den odeppige tror sig kunna skjuta ned 100 och skjuter ned tio.

Men den självsäkre vinner ofta på sin självsäkerhet- i alla fall i spelvärlden och i finansvärlden.
För om tillräckligt många tror att han är en vinnare blir han en vinnare.

Jag antar att vi förmodligen är genetiskt kodade att överskatta oss själva.
För om vi inte gjorde det skulle ingen vidare utveckling komma till stånd.
Ingen tror sig kunna något.
Inga skyskrapor, inga bilar, ingen konst, ingen musik
Stiltje. Depression. Tystnad. Sanning.
Sanning?

Självöverskattningens evolutionsbiologiska roll, vem har koll på den?
Och borde inte denna funktion ha med fantasin att göra?
För tänk om den mänskliga fantasin uppstod som en restprodukt av den falska självöverskattning vi bär lite till mans och som gör oss bättre på att överleva...

Så måste det ju vara.

Här skriver i alla fall Malcolm Gladwell om självöverskattningens del i den globala finanskrisen.