Märkliga tider. Beteenden blir förstorade, den rädde blir mer rädd och den hjälpsamme mer hjälpsam. Mänskligheten har trots allt fått en gemensam fiende. I höstas när jag var sjukskriven var det som att världen snurrade och jag stod stilla. Nu är det världen som står stilla. Gatorna i stan är tomma, butiker tomma. Nu är det inte toapapper utan jäst som är slut i affären. Svensken bunkrar och bakar.
Jag läser på om själva viruset. Dessa biologiska enheter utan egen ämnesomsättning. Varken levande eller döda. Ofta hundra gånger mindre än en bakterie.
Vi lämnar staden för att vara på landet ett par dagar. Jag ska försöka att inte läsa ALLA nyhetsartiklar. I stället flytta på stenar och gräva.
3 kommentarer:
Bra att ni lämnar stan.
Ja, jag tror ju att jag har en släng av det där. SÅ jag har förstås tusen frågor men de får vänta. En sån fråga är: kan virus mutera medan de är i ens egen kropp?
Härlig fråga eller hur?
Hur kan ett virus ta sig från en djurmarknad i Kina såpas snabbt (om det nu är snabbt, man vet väl inte ens när det började spridas).
Är det en fladdermus det kommer ifrån?
Ska försöka låta bli ångest :-)
Krya på dig Maja! Jag vet som vanligt för lite. Ngt utan ämnesomsättning "hoppar" från en fladdermus till en inget ont anande människa på en djurmarknad. Nog fan borde de kunna mutera inuti våra kroppar. Men säger ångesten att du ska dö i corona? Det tror inte jag. Inte går världen under denna gång heller.
Nejnej, jag har nästan helt lyckats undvika ångest.
Nu är jag (tror jag) bra igen men skulle bra gärna vilja veta om det var det.
I så fall kanske jag är immun? Åtminstone ett tag?
Skicka en kommentar