lördag 12 maj 2012

Min kompis Raymond

Raymond sitter i baren. Han berättar att hans hund har blivit påkörd.
-Jag fann den bredvid vägen, min dotter är helt förtvivlad hon brukade sjunga för den, lät den sova i hennes säng, säger han.
-Vad gjorde du med den? frågar jag.
-Jag begravde den djupt i skogen, säger han. Sedan skrev jag en dikt om hunden som blev så bra att jag nästan blev glad åt att den hade dött.
-Raymond!
Det är hans fru som ropar utanför. Hon står vid bilen han parkerat utanför. Han sveper ölen. Vinkar adjö. De kör iväg. Norrut mot 95.

1 kommentar:

FransyskanH sa...

Âh. Jag tycker mycket om dina "kompisar".