För ett par år sedan ryckte jag till när den plötsligt kom ut ur en kvinnas mun. Kvinnan hade fin kostym, satt i styrelser med män, körde en SUV.
För mig var det chockartat. Allt det jag tidigare hade trott rasade samman
Vad hade jag trott? Ja, som en ung trodde jag exempelvis att om man vill vara en kvinna som tar plats i offentligheten ska man röka Camel utan filter, vara med killar och bära tunga saker, lyssna på Nina Simone och helst låta som henne, använda sitt magstöd med mera.
Jag minns till och med att vi medvetna unga damer på gymnasiet där jag gick- inte retade, det var vi för gamla för- men ojade oss över ett antal unga kvinnor i vår närhet som hade den. Vi tyckte synd om dem. Ibland kanske vi till och med kände förakt. De var dömda att bli hemmafruar och ha tråkiga liv. Trodde vi.
Nu tänker jag inte namedroppa men jag hör den ofta. Hos kvinnor i offentligheten med höga positioner. Själv övar jag mig genom att sjunga som Robyn.
4 kommentarer:
Är det så att dom pratar så med flit, kan dom inte ha sådana röster av naturen? Funderar jag lite naivt. Verkar ju vara ett smart drag hur som helst.
/L
En klok kvinna som länge coachat andra i att framträda inför publik, sa att många kvinnor gärna pratar med lite ljusare röst än deras stämband egentligen är avsedda för. Jag vet inte (och det visste nog inte hon heller) huruvida det är ett medvetet val. Men jag tror att många av oss skulle kunna prata med mer magstöd och lite starkare, djupare stämma, om vi bara testade. Och förmodligen skulle vi upptäcka att det, rent fysiskt, vore skönare. Frågan är om omgivningen skulle gilla det lika mycket.
Jag pratar med ljus röst men komemr ändå ingen vart!
ja då spricker den teorin spacebabe..fast bebisröst håller jag inte med om att du har
Skicka en kommentar